Två år med Rätt Kurva, resultat och vägen framåt

Sedan starten för två år sedan har Rätt Kurva visat hur polis, socialtjänst, näringsliv och civilsamhälle kan göra mer tillsammans. I samarbete med Beredskapslyftet har programmet gett barn och familjer nya nätverk, jobbchanser och stärkt framtidstro. Vi har träffat Catharina Törnqvist och Johan Sone kommissarier vid nationella operativa avdelningen (Noa) på polisen som driver programmet Rätt Kurva. De berättar om lärdomarna, utmaningarna och visionen om att göra Rätt Kurva till en nationell metod.


Nu har Rätt Kurva varit igång i cirka två år, hur skulle ni själva beskriva resan hittills?

– Känslan av att vi verkligen kan genomföra förändringar tillsammans har varit stark och en viktig lärdom och erfarenhet. Det innebär att Rätt Kurva som modell med tre huvudkomponenter Polis, Socialtjänst och näringsliv/civilsamhälle gemensamt verkligen kan enas kring och genomföra en helhet av åtgärder som inte är självklar. Rätt Kurva har visat att vi tillsammans kan göra realitet av goda idéer. Partnerskapet med Beredskapslyftet och all den kraft som näringsliv och civilsamhälle kan bidra med in i programmet är en mycket värdefull och intressant del i metoden. Många pratar om att, inom ramen för det brottsförebyggande arbetet involvera just näringslivet, men Rätt Kurva är nog ett av få exempel på hur detta kan göras rent praktiskt och där det fungerar som det är tänkt. 

- Vi är stolta och nöjda över att många barn och familjer redan nu har fått möjligheter att ta sig ur svåra situationer och på ett bättre sätt kunnat stå emot negativ påverkan från den organiserade brottsligheten. Att barn har avbrutit en påbörjad kriminell bana känns positivt, meningsfullt och måluppfyllande, då ett av huvudmålen med Rätt Kurva är att förhindra en brottslig utveckling.

Kan ni ge något konkret exempel på hur Rätt Kurva gjort skillnad för ett barn eller en familj?
- Att skapa förutsättningar och tillgång till nya nätverk och plattformar oavsett om det handlar om barnet eller anhöriga kräver att man också får den möjligheten att nå dessa nätverk. Här har näringsliv och andra civila aktörer varit behjälpliga med att öppna dörrar som normalt är stängda för många barn idag, exempelvis barn med omfattande behov och barn med flera riskfaktorer i sin omgivning. Både barn och anhöriga har genom Rätt Kurva fått sina första jobb och praktikplatser vilket har varit oerhört värdefullt och förändrat situationen i familjen på ett mycket positivt sätt. Några av barnen i programmet har på det sättet fått en möjlighet att få fortsätta arbeta under helger osv. 

- Även vissa utbildningar och informationsinsatser har hjälpt föräldrar att förstå sina barn och sig själva på ett mycket bättre sätt och har lett till att dynamiken i familjen förändrats och radikalt förbättrats.

Catharina Törnqvist, kommissarie vid nationella operativa avdelningen (Noa) & Johan Sone, kommissarie vid nationella operativa avdelningen (Noa). Catharina & Johan har startat programmet Rätt Kurva i Sverige och är dem som driver det.

Hur ser ni på nuläget idag, vilka framgångsfaktorer och vilka största utmaningar ser ni för Rätt Kurva just nu?
- Den största utmaningen är utan tvekan att kunna se arbetet med Rätt Kurva i ett långsiktigt perspektiv. Resultatet av det vi gör nu kommer inte att visa några generella resultat förrän om många år framåt i tiden. Det innebär att vi måste ha förmågan att kunna skapa robusta långsiktiga partnerskap med näringslivet, men även att kunna fatta långsiktiga politiska beslut. Beslut som säkrar de resurser som krävs för det arbetet som ska göras.


Om ni ser till samarbetet med Beredskapslyftet, på vilket sätt har det stärkt ert brottsförebyggande arbete kring barnen i Rätt Kurva?
- På ett avgörande sätt då lösningen på dagens situation inte kan utföras enkom av Polismyndigheten och Socialtjänsten, utan är en fråga för hela det svenska samhället. Vi kan inte bara prata om att hitta alternativa vägar ut ur kriminalitet utan vi måste kunna skapa möjligheter för att kunna realisera detta. Det är där Beredskapslyftet är en avgörande kraft i Rätt Kurva. Det är genom deras partners som vi kan skapa möjligheter att faktiskt på riktigt kunna hitta nya vägar till varaktiga lösningar för familjen och för en bättre integration i det svenska samhället. 

Om vi blickar framåt mot 2026, vad är er vision för Rätt Kurva? Vilka resultat hoppas ni kunna se?
- Under 2026 är fokus på expandering. Sverige består av 290 kommuner och 95 lokalpolisområden och det är viktigt att vi kan införa metoden i fler områden. För barn som faller in i en mer omfattande och långtgående kriminalitet, där brottsligheten kan pågå under 15-20 år, uppskattas de samlade samhällskostnaderna lågt räknat, till omkring 30 miljoner kronor per individ. Därtill kommer det personliga lidandet som brottsligheten genererar. Det innebär att ett mer omfattande införande av programmet Rätt Kurva kan motverka en negativ utveckling och skapa stora samhällsvinster rent ekonomiskt, men naturligtvis också minska mänskligt lidande till följd av brottslighet.

- Visionen för Rätt Kurva är att det ska bli en metod som hjälper barn och familjer att förändra och förbättra sin livssituation, och att barn ska sluta begå brott och välja en annan väg i livet. Göteborgs universitet utvärderar just nu Rätt Kurva. Om resultaten på vetenskaplig grund visar att metoden verkligen hjälper barn och familjer att förbättra sin situation och att barn slutar begå brott, är visionen att Rätt Kurva ska bli en nationell metod som kan införas i de lokalpolisområden och kommuner där den behövs, med kraftfullt och långsiktigt stöd från näringsliv och civilsamhälle.

Vill du engagera dig i Rätt Kurva och bli en så kallad partner eller bara få mer information om programmet?
Läs mer här.


Om Rätt Kurva
Rätt Kurva är ett brottsförebyggande program för barn mellan 8 och 15 år som redan begått brott och bedöms löpa stor risk att fastna i kriminalitet. Programmet drivs och leds av NOA (Polisens Nationella operativa avdelning) i samverkan med svenska kommuner och Beredskapslyftet. Genom nära samarbete mellan polis, socialtjänst, civilsamhälle och näringsliv erbjuds individuellt anpassade insatser för barn och deras familjer.

Om Beredskapslyftet
Initiativtagarna till Beredskapslyftet var Wallenbergstiftelserna, Novare och Sophiahemmet, under covid-pandemin 2020. Det startades för att snabbt omskola permitterad SAS-personal och stötta vården under pandemin. Idag är det en ideell förening som mobiliserar resurser från näringslivet vid kriser. Medlemsföretag är Novare, FAM, Roschier, SAAB, PwC, Roschier och Axel Johnson.